Ljuvliga ungdom...

Under 50 och 60-talet växte massor av ungdomar upp i trakten och i början på 60-talet var många uppe i tonåren och det bildades ett stort ungdomsgäng i området.
Det kom också att bli så, att ungdomar från olika håll anslöt sig till gänget. De kom främst från Marmorbruket, Timmergata och från Skogstorp. På den här tiden var det obligatoriskt att när man kom i 15-årsåldern skulle man skaffa moped, i alla fall om man var kille!
Detta gjorde ju att det var enkelt för dom som bodde en bit ifrån, att ta sig till Kopparbo. För det blev så att Kopparbo kom att bli något av en samlingspunkt och då främst den gamla dansbanan.
Till skillnad mot idag, så började de flesta jobba i 15-årsåldern och ordet arbetslös existerade knappast. Det var ju faktiskt så att man i princip kunde byta jobb från ena dagen till den andra. De flesta killar jobbade vid Marmorbruket, HSB eller Evalds lådfabrik i Timmergata.
I tonåren blir ju kompisarna enormt viktiga och upptar ju fritiden till 100%! Efter jobbet var det hem kvickt och äta och sedan fort iväg. Hemma såg de inte mycket av en, för när man kom hem fram på kvällskvisten låg de för det mesta och sov.
Det var egentligen en fantastisk sammanhållning i gänget och jag minns inte att vi någonsin var osams eller att någon blev mobbad eller utfryst. Alla accepterades som dom var och något grupptryck av något slag upplevde jag aldrig. Man kan ju tycka att det skulle blivit mycket bus när någon ville "stila" eller imponera på omgivningen. Men på något vis höll vi efter varandra och med dagens mått mätt var vi rena söndagsskoleklassen! Men jag gissar att vi hade ögonen på oss, för nere vid Timmergata skola bodde ju polisman Gustav Bolling! Fast någon kontakt med honom hade vi ju aldrig.

Dansbanan
På fotot intill ser du en skymningsbild från dansbanan då den fortfarande användes till det den var avsedd för. Dansbanan låg intill Framnäs, i början av backen ner mot Kopparbo.
Vid Framnär bodde ju Gustav Svensson och så här i efterhand måste jag säga att han hade ett enormt tålamod med oss. Aldrig något gnäll från hans sida, fast han måste fått stå ut med mycket oväsen från våra mopeder och transistorapparater. Säkert var det också så att våra aktivitet inte alltid sammanföll med hans dygnsrytm!
Vid den här tidpunkten började också gärdena nere i Kopparbo att bebyggas med fritidshus, vilket innebar att ungdomar från dessa familjer också anslöt till vårt gäng. De flesta var ju från Norrköping, så dom besökte ju sina stugor nästan varje helg och bodde där mest hela somrarna.
Det blev mycket mopedåkande nere i Kopparbo och man kan väl säga att alla "sommargäster" var inte lika förstående som Gustav i Framnäs! Jag skulle tro att många var evigt trötta på vårt knatter, för dom åkte antagligen ut till landet för att få lugn och ro och för att slippa stadens stress och trafik.
Utan vidare kan man dock säga, att vi ungdomar inte alls hade samma syn på saken, det var snarare så att ju mer det lät, ju häftigare var det. Är det möjligen sådant som kallas generationsmotsättningar?

Sandgropen
En annan plats som var flitigt besökt var sandgropen bakom Tallbolund. Det ligger norr om Djurparkens parkering, utmed vägen som går upp mot Lövsjön och vidare till Fjällmossen.
Där hade vi en crossbana som vi snurrade varv efter varv på med våra mopeder.
På fotot här intill är det Håkan i Skogstorp som i karaktäristisk stil rundar en kurva på sin Puch!
Den här verksamheten utsatte verkligen materialet för hårda prov och många mopeder åldrades i förtid! Inte minst då Håkans, som verkligen fick klara många hårda törnar.
Även naturen utsattes för hårda prövningar och jag vill minnas att en och annan tall fick stryka på foten när vi röjde för nya kurvor. Till slut fick skogvaktaren - Sven i Gräsdalen - ögonen på vår framfart och satte mer eller mindre stopp för verksamheten.

JPG-bild: hakan.jpg

Mopedsemester
Ibland bar det iväg på långresor på vår kära mopeder. Ett år for ett gäng iväg till Hjälmarsund för att fira midsommar i tält. Ett annat år var det Västerviks campingplats som var målet för midsommarfirandet.
Det stora äventyret var när vi Beslutade att göra en semestertripp ner till Göteborg. Jag förmodar att det var Liseberg som var det stora dragplåstret.
De övergripande minnena från den resan är att vi hade maximal otur med vädret. Det regnade kopiöst vid några tillfällen. Vi kom bara en bit förbi Linköping, när vädret blev så dåligt att vi beslutade oss för att slå upp tälten och invänta bättre väder. Fram på eftermiddagen klarnade det upp och vi kunde fortsätta vår färd. Själv hade jag somnat till - man slumrar in skönt när regnet smattrar mot tältduken - och vaknade med den självklara övertygelsen om att vi sovit hela natten och att det var en ny dag! En konstig känsla det där, när man tappar kontrollen på dygnet.
Resan gick vidare, men om jag minns rätt var inte timingen för framkomsten till Göteborg den bästa. Vi kom dit sent på kvällen och vädret var miserabelt. Regnet öste ner och vi var genomblöta! Nästa problem var att hitta en plats att slå upp tälten på. Vi borde ha stannat en bit innan Göteborg och tältat, men vi hade hamnat inne i stan. På något vis hamnade vi i Slottsskogen, där vi också slog upp tälten! Det minsta man kan säga är att det var en blöt natt! Dagen därpå fick vi kontakt med någon slags vaktmästare i en liten stuga på området, där vi fick möjlighet att torka våra pinaler en smula.
Vi hade säkert kul på Liseberg och hemresan minns jag inte mycket av, så den gick säkert bra! Det minne som genomsyrar hela resan var dock att Leifs gashandtag gick fruktansvärt tungt att vrida. Han fick verkligen jobba för att reglera gasen! Det gick så långt att han funderade på att köpa en ny moped i Göteborg! Konstigt att vi inte lyckades fixa till det, kunde det vara så märkvärdigt?
En annan semesterresa gick till Öland, eller var det Gotland? Jag tror resans mål var Öland, men av någon outgrundlig anledning fick inte gänget gå av båten där, utan hamnade på Gotland, eller om det var tvärt om! Det blev i alla fall fel ö. Själv var jag av någon anledning inte med på den resan, så jag har svårt att reda ut begreppen!
Klicka på småkorten så ser du dem i större format. Det är kort från olika resor och där finns: Iwe, Ove, Börje, Frank och Bengt.

Körkortsåldern
Så småningom övergick interesset till fyrhjuliga fordon.
Det inhandlades en Opel Kapitän av 1954 års modell för 400 kronor! Det är svårt att rekonstruera ägarbilden, men det var flera som som var delaktiga i köpet. Det blir ännu större problem när man börjar nysta i vem som egentligen körde fordonet! Jag tror ingen i ägargruppen hade körkort, men någon måste ju ha kört, det har jag ett klart minne av.
På den första bilden ser du fr.v Lennart, Iwe, Håkan och Yvonne överst och de tre under är Alex, Monica J. och Bengt
På mittenbilden ser det ut att uppstått problem. Det är Bengt som skruvar och Kina G. och Yvonne som hejar på.
På den tredje fotot är vi åter i Göteborg och som synes hade vi större tur med vädret denna gång. Vi åker i min Opel Kapitän 1959 och fr.v står Hörnestam, Håkan och Frank. Den som håller i kameran är Classe.

Det blev fler och fler som skaffade körkor och därmed också bil.
När jag började med körkortet kostade en körlektion 18 kronor, det kan låte lite men man tjänade ju bara 4-5 kronor i timmen. Man skulle ju igång med körlektionerna så fort man fyllt 18 år och eftersom jag fyller i januari så blev det många kalla mopedturer. Oftast upp till Krokeks station och vidare med rälsbuss, men också moped ända in till Norrköping. Jag kan lova att man var genomfrusen när man kom hem, men det glömde man ju när det var dags för nästa körlektion!
På övre fotot fr.v står Bengt mellan två Volvo PV. Den svarta till vänster är hans och den till höger är röd och var Iwes.
På nästa foto är det Bengts PV igen, nu framför Konsum vid Kopparbovägen. Det skulle bara dröja några år tills affäre förvandlades till Tropicarium.
Åter Bengts PV, nu på väg uppför Gruvstugebacken. På andra sidan landsvägen går vägen upp mot Hagstuga och lägg märke till grinden in till det som var HSB:s Stenindestri. Lägg också märke till att lansvägen fortfarande var en grusväg. När tjälen gick ur marken var den nätt och jämt farbar på sina ställen, sådana tjälskott uppstod det.
I mittenraden till vänster, står Agnetha, Hörnestam och Rosa. På mittenfotot ser du Frank och Kinna och nästa foto visar Leif och Ulla i Leifs Cortina GT, lägg märke till den sportiga träratten!
Längst ner till vänster dyker Franks PV upp igen, nu på gården vid Björksätra.
I mitten lägger någon hand på Classes Folkvagn, som står i Gruvstugebacke. Här dyker den dåliga grusvägen upp igen!
Det sista fotot ar knäppt från Konsumbutiken och man ser vägskälet vid Kopparbovägen och i bakgrunden de åkrar som nu är Djurparkens parkering.
-------------------------
Jag tackar Bengt Ljungberg, som lånat ut de flesta av korten som visas här.