Gruvstugan
Vid krönet av backen ligger Gruvstugan, det ställe som givit namn åt bygden. Jordbruket drevs tidigare av släkten Stenbäck och den sista i den släkten som bodde här var Emil Stenbäck. Han föddes vid Gruvstugan den 3 nov 1880 och dog på ålderdomshemmet i Sandviken 1967. Hustrun hette Klara Lovisa Ringqvist och var född 1862 i Jonsbergs socken. Hon var alltså betydligt äldre än Emil och dog troligen 1940. De gifte sig 1904 men fick inga egna barn, men adopterade 1926 dottern Margit som då var 15 år.
Emil var för övrigt en i trion som grundade stenindustrin vid Gruvstugan. Omkring 1850 omnämns Emils gammelfarfar Anders Olofsson Stenbäck som gruvfogde, vilket visar att det så långt fram i tiden förelåg intressen i järngruvorna.
Emils dotter Margit var gift med Axel Eriksson och de bodde i grannhuset Solåkra och på övervåningen där bodde Emil på ålderns höst. Emil skadade sig och orkade inte med jordbruket och han lät arrenderade ut Gruvstugan, först till familjen Hallberg och sedan till familjen Emil Lundberg, som flyttade från Krokek ner till Gruvstugan år 1937. När min far Arthur började arbeta vid Timmerga Tegelbruk 1935 - 1936, så jobbade Emil Lundberg där och han cyklade då dit från hemmet i Krokek. Även Emils bror Sven jobbade där och efter flytten till Gruvstugan bodde han i den gamla torpstugan och åkte motorcykel till jobbet. Emil kombinerade säsongsjobbet vid tegelbruket med jordbruket och djurhållningen vid Gruvstugan. Jordbruket vid Gruvstugan upphörde i och med HSB:s uppbyggnad av stenindustrin i slutet på 1930-talet och HSB löste då in all tillhörande mark. Det nya huset är byggt 1918 och 1948 förvärvade Emil Lundberg fastigheterna och lät modernisera och restaurera bostadshuset 1950.
I boken Svensk Bebygelse anger man att den lilla torpstugan byggdes år 1860, men detta är ytterst tveksamt. Troligen är stugan betydligt äldre än så vilket inte minst uppgiften här ovan ger belägg för, alltså att gruvfogde A. O. Stenbäck bodde här 1850.
Odlingsmarken tas i anspråk till tomtmark och bebyggs i slutet på 1940 och början på 1950-talet.
På höger sida vägen ligger boningshusen och här bor Emil och Anna Lundberg. Dom har fyra barn, Eivor, Bertil, Rune och Sture. Innan Björksätra byggdes bodde vi på övervåningen hos dem. Där finns också ett gammalt hönshus och en länga med bodar.
På somrarna brukar dom få besök av barnbarn, som tillbringa sina sommarlov där. En av dem var Lennart och vi var mycket tillsammans under dom perioderna. Var vi uppe vid Gruvstugan och lekte, fick vi stränga förmaningar av "tant Anna" att vara så tysta som möjligt, för Emil låg och sov. Han jobbade ju treskift i ramsågarna vid HSB.
På andra sidan vägen ligger den tillhörande ladugården, men några djur finns inte längre där, utan används nu av HSB till lager och annan verksamhet. Man försökte sig bl.a på att tillverka handpasta där marmormjöl var en av ingredienserna. En stor vedeldad kokgryta stod utanför och inne i ladugården fanns fullt med pappburka i skiftande storlek, som skulle fyllas med rengöringsmedel och sedan skickas iväg ut på marknaden till försäljning. Någon större framgång blev nu inte produkten, utan det hela slutade istället med att man blev sittande med ett stort lager tomma pappburkar!
********************
Efter att Lundberg gjorde sig av med Gruvstugan har det bytt ägare ett antal gånger. Ladugården revs runt 1980 och den marken styckades sedermera av i två tomter. Två villor byggdes och där bor mina två kusiner Ingrid och Carina med familjer.