Marmorbrukets skola
Under 1850-talet rekommenderades den så kallade rudenschöldska metoden, som innebar flera skolor ute i olika rotar och mer hemläsning. Fråga blev synnerligen aktuell för Krokeks del, där speciellt barnen från Marmorbruket och Bråviksstranden i övrigt hade lång skolväg.
År 1862 lovade ägaren till Marmorbruket baron Rozychi, att Marmorbruket skall hålla skollokal och bostad åt lärare. Snörum blir skollokal och Fridtuna bostad åt lärare. Befolkningsunderlaget till Marmorbrukets skolområde var 1865 omkring 400 personer och varje årskull barn som når skolåldern är cirka 20 stycken. Kungl. Maj:t hade 1863 fastställt viss lön för folkskolläraren och stämman hade godtagit den 1865. Lönen för Marmorbrukets lärare var 300 riksdaler.
När skolan startade sin verksamhet bedrev man undervisning fem dagar i veckan från mars till oktober, med uppehåll under högsommaren och bärplockningstiden. De mer försigkomna gick två dagar i veckan och de mindre försigkomna tre dagar.
När skolinspektören kom på visitation år 1879 är denne angelägen om att förutsättningarna för småskolan bör förbättras.Kyrkstämman beslutar efter att olika alternativ diskuterats, att vid Marmorbruket bygga "ett tidsenligt skolhus för möjligaste bästa pris". Nya Marmorbruket AB skänker tomt till en ny skola i västra delen av Fagerviksängen, röjer mark och lägger grunden till ett pris av 700 kronor. Församlingen övertar sedan helt det ekonomiska ansvaret för skolan. Skolbygget finansieras med ett 30-årigt amorteringslån på 12.000 kronor i Stockholms sparbank. Det exakta kost-
nadsförslaget på 11.113 kronor och 14 öre betecknas som "en ganska avskräckande summa". Vid Råsslaskolans tillkomst år 1954 lades Marmorbrukets skola ned. Några år senare byggdes skolan om och blev disponetbostad åt Erik Lövgren.
Fotot är från omkring 1950 och då fanns i skolhuset 2 lärosalar, 1 kapprum samt 1 bostadslägenhet om 4 rum och kök. Lärare i storskolan var Torsten Engström och i småskolan Ruth Larsson.
Engström föddes den 15 dec 1892 i Liareds församling i Älvsborgs län. Han började sin lärarutbildning som 18-åring vid Göteborgs folkskoleseminarium och 5 år senare avlade han sin examen. År 1917 sökte han tjänsten som lärare vid Marmorbrukets skola och bland många sökande var det han som fick tjänsten. Man kan väl säga att då hamnade "rätt man på rätt plats". Redan i barnaåren förvärvade han nämligen ett starkt intresse för arkeologi och kunde här i denna kulturhistoriska bygd omsätta sitt intresse i praktisk handling. I början bedrev han sin forskning på egen hand, men snart nog kom han i kontakt med fil. dr. Arthur Nordén, känd för sin forskning särskiltg från järn- och bronsåldern. Sedermera kom han även i kontakt med fil. mag. Harald Thomasson, vars forskning i första hand var inriktad på strandningsundedrsökningar. Deras samarbete resulterade i två avhandlingar, som 1932 utgavs av Vitterhetsakademin, nämligen "Nya stenåldersboplatser inom Kolmården" och "Ett boplatsområde i Kvarsebo socken".
Sitt finaste fynd gjorde Engström vid utgrävningarna av boplatsen vid Österhagen i Kvarsebo, där han påträffade krukskärvor som kunde sammanfogas till en utsökt fin urna, vilken är en av få i sitt slag i Statens historiska museum. För sin forskagärning tilldelades Engström stipndier från Westmanska stiftelsen åren 1930, 1939 och 1940.
När man tar del av hans omfattand forskningsarbeta, kan man förledas att tro att han inte hade tid över för annat än denna forntidsforskning på sin fritid, men inget kan vara mer felaktigt!
Det året han fyllde 50 år - allså 1942 - hade han följande förtroendeuppdrag:
  • ledamot av kommunfullmäktige
  • ledomot av kyrkofullmäktuige
  • ordförande i familjebidragsnämnden
  • föreståndare för skolbiblioteket
  • kommunens ombud i folkbibliotekets styrelse
  • ledamot i barnavårdsnämnden
  • ledamot i Wikbolands sparbanks filial i Kolmården
  • lärarkårens representant
  • riksantikvariens ombud
  • fornminnesvårdare i Östergötlands fornminnesförening
  • kassör i Krokeks skytteförening
  • adjutant hos hemvärnsområdesbefälhavaren
Engström har också deltagit i utarbetandet av samtliga skolregementen för Krokeks skolor sedan år 1917. Dessutom ägnade han fritiden åt fiske och skytte, så inte hade han några problem att sysselsätta sig på sin fritid, kan tänka! Han började alltså som lärare i Marmorbruket 1917 och var kvar till skolans nedläggning 1954. Hans forskning och samhällsinsatser är en beundransvärd livsgärning av en respekterad och omtyckt lärare och människa.
På fotot håller magister Engström ett vakande öga över sin klass.
Engström skrev mängder med tidningsartiklar om forntid och bygdens historia i största allmänhet. Jag har skrivit av 2 artiklar som var publicerade i NT i mitten på 1930-talet.

**********************

 

Småskolan år 1952 - 1953
Sittande fr.v. Monika Ling (Bränntorp), Birgit Karlsson (Rosenhill), Anita Svensson (Arvidsborg), Gunhild Karlsson (Fagervik),
Kerstin Andersson (Fagervik), Birgitta Andersson (Erikslund), Gunilla Johansson (Skogen) och Gunvor Andersson (Hacketorp).
Stående fr.v. Alf Gustafsson (Elgstorp), Sivert Nilsson (Bråvalla), Bo Hörnestam (Oxåker), Lennart Nilsson (Sandviken),
Evald Eriksson (Nyalund), Inge Bergstedt (Bråvalla), Håkan Norrman, Roland Svensson (Sandviken), Börje ?? (Nyalund).
Lärarinna: Ruth Larsson.