Timmergata skola
Fortsätter man lansvägen förbi avtagsvägen till Kopparbo, kommer man efter ett par kilometer till Timmergata skola. Den ligger på vänster sida vägen och på flygfotot ser du lärarbostaden till höger och till vänster ses cyckelstället och utedasset!. Det är en gammaldags skola med två skolsalar, småskolan där årskurs 1 och 2 går och storskolan där årskurs 3 – 6 går. På övervåningen ligger slöjdsalen, där många skärbräden, fågelholkar och diverse andra prylar av trä tillverkats. På andra fotot ser du skolan ur ett annat perspektiv och foto nr 3 visar lärarbostaden. Fotot längst till höger visar badhuset invid Svintunabäcken i Sandviken. Hit fick vi åka buss varannan vecka för att bada, pojkarna först och flickorna sen! På strandbanken på andra sidan landsvägen fanns fortfarande ett lokstall kvar som minne av den gamla Nunnebanan. Där stod fortfarande ett lok kvar och här fanns ju mycket att titta på medans vi väntar på bussen för att åka tillbaka till skolan.
-----------------------------
1885 föreslås att en småskola ska byggas i Timmergata. Följande år bygger man också ett skolhus, som ligger på mark ägd av Carl Magnell, vilken upplåter marken mot en blygsam årlig hyra. Lärarinnan ska förutom tjänstgen vid Timmergata, tjänstgöra 4 månader vid Kyrkskolan.
År 1886 tillträdde J.P. Linde tjänsten som kyrkoherde i Krokek och därmed blev han även ordförande i skol- och kyrkorådet. Hans intresse för skolfrågor var stort och han drev på för att få fart på undervisningen i kommunen. Som vid alla förändringar stötte han dock på motstånd och hans förslag från 1889, att införa fortsättningsskolor om sex veckor fick han ej igenom i Skolrådet, med motiveringen att det ej fanns ekonomi till detta.
Timmergata skola blir under några år föremål för upprepade organisationsförändringar. År 1890 förändras den till mindre folkskola med 4 klasser och med småskollärarinnan som lärare. Sju år senare blir det åter småskola och lärarinnans lön sänks från 400 till 300 kr per år! År 1899 blir skolan åter folkskola, nu med 5 årsklasser - 2 småskole- och 3 folkskoleklasser.
År 1903 anställs en lärare utan behörighet, vilket måste prövas hos Kungl. Majt. Han måste dessutom lova att inte ställa andra krav på boende än den lärarbostad han anvisas. På den här tiden bedrevs undervisning endast varannan dag.
En summa på 5000 kr lånas 1904 upp i Wikbolands Sparbank, för att bygga om skolan och det blev Byggmästare A.P. Andersson i Augustenhill som fick uppdraget. Redan ett par år efter omgyggandet görs vissa förändringar, som gör att man får en slöjdsal. Inga större förändringar gjordes sedan på skolan tills den tjänat ut sitt syfte.
År 1959 invigdes nya skolan i Kvarsebo och samma år överfördes småskoleklasserna vid Timmergata skola dit. Eleverna i årskurserna 3 - 6 gick kvar ett läsår till och överfördes året därpå till Kvarsebo. Årskurs 7 i både Kvarebo och Timmergata hade sedan några år överförts till Råsslaskolan i Krokek.
Byggandet av Kvarseboskolan kostade kommunen 390.000 kr varav 171.000 kr erhölls i statsbidrag. När Råsslaskolan invigdes år 1955 hade kostnaden beräknats till 1.000.000 kr varav 350.000 kr erhölls i statsbidrag.
--------------------------------
I småskolan är det Ulla Lidén som undervisar och lärare i storskolan är Érik Andersson. När Råsslaskolan i Krokek byggs slutar han i Timmergata och blir rektor för Råsslaskolan. Efter honom blir det ett otal lärare som kommer och går. Är vi så besvärliga mån tro, eller är det systemet att undervisa elever i 4 olika klasser samtidigt som skrämmer iväg dom? Jag vill inte tro annat än att orsaken är den senare! Varje dag är vi tvungna att ha matsäck med oss till skolan, men efter Råsslaskolans tillkomst körs det hit kantinrar med mat från deras skolkök. Vi har ju ingen särskild matsal, utan vi fick bära in maten i skolsalen och sitta i våra bänkar och äta. Det var en stor grej detta att få ett mål mat i skolan, inte minst för alla mammor som slapp göra iordning massa smörgåspaket varje morgon!
********************
Skolan såldes sedermera och byggdes om till bostad.